Även om jag tränar en del är jag ganska ointresserad av muskler. Åtminstone på det motsatta könet. Min mans enda idrottande består av att flyga radiostyrda helikoptrar så triceps, biceps och bulkande är väldigt ovanliga samtalsämnen vid vårt middagsbord. Därför blev jag väldigt förvånad över följande konversation som ägde rum för några veckor sedan:
Max (4 år): Mamma...när får jag såna där tuttar?
Jag: Tuttar? Va? Nej, det får ju bara tjejer. När de blir stora.
Max: SUCK. (grymt besviken uppsyn). Men mama-mia-killen har ju jättestora tuttar!
Jag: (funderar ett lång stund): Aha! Du menar muskler! Mama-mia-killen har bröstmuskler! Det får du också...någon gång...
Max till Wille (2 år): Ja!!! Vi kommer också få tuttar!
Båda pojkarna slet av sig tröjorna gick och flexade resten av dagen. Nu till mina moderliga funderingar: Ska jag vara glad att han visar intresse för idrott? Eller ska jag vara orolig för att han kommer bli en sån där liten broiler-unge som man ser på amerikanska dokumentärer? Kommer jag hitta ryssfemmor i leksakslådan? Och vad betyder egentligen det här enorma intresset för Mama mia?
Max idol
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar