Riktigt sliten

Idag är jag helt slut, men inte pga. långa skidlopp eller hårda löpintervaller. Nej, pga. sjuka små barn. Min yngsta son (3 år) har infektionsastma, vilket gör varje förkylning till en mindre katastrof. Inatt var det värre än vanligt. Runt halvtre fick han det värsta astmaanfallet någonsin och började samtidigt blöda näsblod. Han fick panik av både hostan och blodet, vilket gjorde allt ännu värre. Vi har en ganska avancerad inhalator hemma och lika mycket läkemedel som ett mindre apotek. Jag använde i stort sett alla luftrörsvidgande preparat, men det tog ett tag innan det släppte. Jag håller mig oftast lugn, men i natt var det nära att jag ringde ambulansen. Det finns ingenting värre än att se sina barn må dåligt.