Ett helt vanligt telefonsamtal

Det skiljer bara drygt två år mellan mig och min storasyster och med undantag för en kritisk period i tonåren har vi alltid varit bästa vänner. Vi fick om möjligt en ännu bättre relation i och med att vi fick barn samtidigt. Mina söner och hennes döttrar är födda med bara några månaders mellanrum och har snarare en syskonrelation än beter sig som kusiner. Hon har även en son som snart fyller ett år och många i vår närhet är väldigt förvånade över att jag lyckades stå emot grupptrycket och nöjde mig med två barn. Vår relation förenklas mycket av att vi befinner oss i samma fas i livet och därmed har stor förståelse för varandras situation. Vem annars skulle orka med den här sortens samtal?

Telefonsamtal runt 07.49 en lördagmorgon

Jag: Hej...eller god morgon...(kokar gröt, släpper ut Bulten, plockar ur diskmaskinen och sätter på morgontv:n samtidigt) Har ni sovit gott?

Hon: Ja, jättebra. Minst två timmar i sträck. Belle blev rädd för Lills snarkningar så hon kröp ner hos oss. Ruben vaknade väl runt 4 och övade på att skaka galler i sin spjälsäng (kokar gröt och passar på att städa badrumsgolvet lite). Ni då?

Jag: Ja, jättebra. Jag fick sova i min säng ända till klockan 3 innan Wille vaknade av växtvärk. Niclas var ute några gånger med Bulten, han åt upp en barnsko igår och behövde väl kräkas. Jag undrar om han har fått bulimi eller nåt... AJ! Fan! (fäller ut killarnas lasersvärd med en snitsig enhandsröelse men råkar tappa telefonen en millimeter från gröten).

Hon: Mm...(lyssnar inte). Åh nej, nu har dem klätt ut Ruben till prinsessa igen och kör runt honom på den rosa disneybilen. Nej tjejer! Inte så fort! Var försiktiga med trollspöet så ni inte petar någon i ögonen!

Jag: Jaha, gulligt (har gått över till att sätta igång dagens första tvättmaskin). Killar!! Slåss inte med lasersvärden!!

Hon: Jaha, vad händer i helgen då? Nej Belle, du får inte bada nu! Belle klippte sig själv igår.

Jag: Toppen! Då slipper ni ju gå till frisören.

Hon: Apropå det, hur går det med killarnas vattenskräck och rädslan för att tvätta håret?

Jag: Jättebra. Vi löste det genom att raka av dem allt hår.

Maxi 5 år: Nu har vi apfrisyrer.

Wille 3 år: Mamma, maxi säger att jag är en apa!

Hon: NEJJ tjejer!!! Akta akvariet!! Fan, nu ramlade Ruben av bilen och har trasslat in sig tyllkjolen...

Jag: Just det, kanske borde städa akvariet...Batman ser ju inte ut längre...

Maxi 5 år: Mamma, det var inte Batman som dog, det var Spindelmannen. Willes fisk dog.

Wille 3 år: Är min fisk död??? Mamma vad är död?? Varför är han död??

Jag: Han dog för att pappa inte städade akvariet.

Hon: Vem har dött???

Jag: Spindelmannen dog häromdagen.

Hon: Jaha...NEJJ tjejer! Bär inte Ruben som en hängmatta, det gör ONT!!

Klick.